Har nyss varit med en mer eller mindre sovande Anton på toan. Han kom upp själv till mig här på kontoret, vilket i sig är toppen eftersom han tidigare har haft svårt att vakna när han varit nödig.
Men när vi kom tillbaka till hans rum så var sängen i sån oreda att jag fick tända lyset, bara för att hitta bäddmadrassen fastkilad i den andra dörren, lakanet slängt i en hög i ett hörn och alla gosedjur nedanför sängen.
När jag frågade vad som hänt så fick jag en sån där pappa-varför-frågar-du-sådana-där-konstiga-frågor-blick...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar