Man kan bli stolt över sina barn av lite olika anledningar. Deras första steg, första ord, lära sig cykla, ta studenten, bli viktig chef osv osv.
Ikväll hade jag lite lägre krav än så.
Anton spydde i sopkorgen...
Han åkte på typ magsjuka efter ett par timmars sovande, men han klev upp och lutade sig så fint över sin sopkorg och spydde där. Inte en droppe (eller vad man nu ska kalla halvsmält mat) på golvet, i sängen eller någon annanstans där man inte vill torka upp det. Dessutom blev han tvungen att hålla undan locket som stänger sig självt om man inte håller i det hela tiden.
Det är min son det ;-)
Ikväll hade jag lite lägre krav än så.
Anton spydde i sopkorgen...
Han åkte på typ magsjuka efter ett par timmars sovande, men han klev upp och lutade sig så fint över sin sopkorg och spydde där. Inte en droppe (eller vad man nu ska kalla halvsmält mat) på golvet, i sängen eller någon annanstans där man inte vill torka upp det. Dessutom blev han tvungen att hålla undan locket som stänger sig självt om man inte håller i det hela tiden.
Det är min son det ;-)
Man får vara glad åt det lilla!
SvaraRaderaPrecis! Och att det var slut med spyandet efter den enda gången (peppar peppar) gör inte heller mig direkt ledsen :-)
SvaraRadera